Tänk att de ska vara så svårt
När man är i min ålder (19 år) vet man oftast inte vad man vill bli när man blir stor. Jag vet inte och inte heller många av mina kompisar. Jag vet inte hur många timmar jag har funderat på vad jag verkligen vill göra. När man var liten var allting så enkelt, jag skulle bli veterinär! Punkt slut, jag älskade djur (och gör fortf) och ville hjälpa dem att bli friska. Men hur många 7-åriga flickor har inte den drömmen? Sen när man förstod hur mkt jobb (och fruktansvärd envishet) de skulle behövas för att komma dit gav man upp och sökte nya drömjobb. Jag kan räkna upp ett dussintal jobb jag velat ha...travkusk, ambulanspersonal, polis..osv
Så nu sitter man här och funderar på vad man ska göra i framtiden. Jag har "saker" att göra nu i ungefär två år, först ska jag jobba för att få ihop pengar för att till hösten kunna åka till Austalien. Men efter de då? Vad händer då? Jag är inte en sån människa som oroar mig i onödan men man blir alltid lite fundersam, man blir ju inte yngre direkt. Jag har ingen lust att plugga när jag är 30 och har en massa ungar springades runt benen. Nej pluggandet vill jag då ha avklarat vilket betyder att de inte kan dröjja flera år innan jag vet vad jag vill bli (blev lite knöligt att förstå kanske).
Som jag nämde ovan har ett av mina "drömyrken" varit polis. Nu på senare tid har jag börjat fundera på allvar om de vore något. Kanske inte just polis polis utan ridande polis! Jag älskar djur, jag älskar att få arbeta med andra människor och jag tycker de är skithäftigt att få vara med där de händer. Men vägen dit är lång....5 års erfarenhet av det "vanliga" polisyrket för att sedan göra ett ridtest och interjuver. Risken är dessutom att de inte blir några lediga tjänster som ridande polis i flera år! Så jag är lite delad...Vad vill jag bli och vad vill jag göra med mitt liv?
Tack och lov är de inget jag måste komma på på en natt, har flera nätter att fundera på detta och under tiden tänker jag leva loppan och njuta av att bara vara!
(Blev ett väldigt långt inlägg, hoppas bara de inte blev för segt att läsa, men kände för att skriva idag hehe)
Så nu sitter man här och funderar på vad man ska göra i framtiden. Jag har "saker" att göra nu i ungefär två år, först ska jag jobba för att få ihop pengar för att till hösten kunna åka till Austalien. Men efter de då? Vad händer då? Jag är inte en sån människa som oroar mig i onödan men man blir alltid lite fundersam, man blir ju inte yngre direkt. Jag har ingen lust att plugga när jag är 30 och har en massa ungar springades runt benen. Nej pluggandet vill jag då ha avklarat vilket betyder att de inte kan dröjja flera år innan jag vet vad jag vill bli (blev lite knöligt att förstå kanske).
Som jag nämde ovan har ett av mina "drömyrken" varit polis. Nu på senare tid har jag börjat fundera på allvar om de vore något. Kanske inte just polis polis utan ridande polis! Jag älskar djur, jag älskar att få arbeta med andra människor och jag tycker de är skithäftigt att få vara med där de händer. Men vägen dit är lång....5 års erfarenhet av det "vanliga" polisyrket för att sedan göra ett ridtest och interjuver. Risken är dessutom att de inte blir några lediga tjänster som ridande polis i flera år! Så jag är lite delad...Vad vill jag bli och vad vill jag göra med mitt liv?
Tack och lov är de inget jag måste komma på på en natt, har flera nätter att fundera på detta och under tiden tänker jag leva loppan och njuta av att bara vara!
(Blev ett väldigt långt inlägg, hoppas bara de inte blev för segt att läsa, men kände för att skriva idag hehe)
Kommentarer
Trackback
